Mamma är hemma nu! Permanent. Det gör genast vardagen lite ljusare. Jag har saknat henne så himla mycket. Jag har saknat att se henne sitta i fotöljen och vifta på sina fötter, jag har saknat att kolla på vänner med henne, jag har saknat att prata med henne och jag har saknat HELA HENNE.
Ni tar förgivet att alltid ha er mamma där. Det gör inte jag. Inte längre. Frånochmed nu uppskattar jag mina föräldrar så mycket mer.
13 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar