Utan er?

Tack, vänner.
Tack för att ni står ut med mig. Trots att jag behandlar er som skit, och är ett jävla vrak. Tack för att ni försöker förstå. Tack för att ni accepterar att jag inte kan vara helt stabil.

Speciellt tack till Krille och Carro som får ta mer skit än några andra. Utan er, vad fan vore jag då?

Älskar er mer än jag älskar livet, och jag älskar er mer än jag älskar politik.